Solen är härlig, den får oss att må bra och får oss på bra humör men den har också en baksida, att utsätta huden för solljus under en längre tid orsakar skador, pigmentering och i värsta fall hudcancer.
Känner du igen dig ? — du vaknar upp till en vacker, solig och varm dag vilket gör att du känner dig på topp, är motiverad och glad. Det finns en orsak till denna känsla, vår serotonin nivå ökar och det resulterar i ett välmående och ett förbättrat fokus.
Ytterligare bevis som stöder vårt fysiologiska behov av dagsljus är en diagnos som förkortas SAD (seasonal affektiv dissorder) Denna störning drabbar de som bor i områden där solljuset minskar dramatiskt under vissa säsonger, t ex Norge och Sverige. Symptomen inkluderar trötthet, depression och social tillbakadragande.
Så Solljus är bra men i små doser och med ett korrekt skydd.
Övriga effekter som kan uppstå när huden utsätts för solljus
Vad bör man tänka på när man är i solen
Undvik alltid att utsätta huden för sol när UV ljuset är som starkast mellan klockan 10 och 14 på dagen. Det finns appar med UV Index som visar hur starkt UV ljuset är olika delar av världen, man mäter UV ljusets styrka på en skala mellan 1 - 11 där 11 är högst och risken för att bränna huden är störst.
Använd alltid ett bredspektra, vattenresistent solskydd och titta alltid på hållbarhetsdatum, har produkten gått ut släng den och köp en ny. Vi brukar alltid även rekommendera att inte spara SPF produkter från en säsong till en annan utan gör slut på den och köp en ny till nästa säsong.
Använd Hatt och sätt UV reflekterande kläder på barnen Hatten skyddar och ger lite skugga åt ansiktet. Barn skall skyddas då deras hud är helt ny till solljus.
Använd alltid solglasögon med 100% UV skydd. Även ögonen kan skadas av UV ljus det kan leda till man blir rödögd, ljuskänslig och får nedsatt syn.
Ha koll på ditt SPF. SPF (Sun Protection Factor) är nivån av skydd som produkten skyddar mot UVB strålar. UVB strålar är de strålar som är den främsta orsaken till brännskador. Exempel: När du smörjer dig med SPF 30 så motsvarar det 1 minut av UVB strålar för var 30 minuter du spenderar i solen. Det vill säja 1 timma i solen med SPF 30 är detsamma som 2 minuter i solen helt utan SPF.
Viktigt är också mängden av solskydd, många använder för lite vilket ger ett försämrat skydd. Tänk rikligt, minst en halv tsk för ansikte hals och dekolletage och ett par msk för resten av kroppen.
Högre SPF betyder inte mer skydd. SPF skalan är lite speciell den planar ut ju högre SPF. Exempel: SPF 15 filtrerar bort 93% av de skadliga UVB strålarna, SPF 30 filtrerar bort 97%, SPF 50 filtrerar bort 98% och SPF 100 99% ( American cancer society)
Sol och solarier ger ljus, värme och ultraviolett strålning (UV-strålning). UV-strålning kan delas in i tre grupper, UVA, UVB och UVC, beroende på hur energirik den är. Ju mer energirik strålningen är, desto större är risken att den orsakar skador. Det är framför allt UVB-strålningen som gör att vi bränner oss om vi solar för mycket.
Solljuset och dess UV-strålning är sedan 1992 klassat som cancerframkallande för människor av Världshälsoorganisationens (WHO) forskningsorgan för cancer, International Agency for Research on Cancer (IARC). Sedan 2009 är alla sorters UV-strålning och även användning av solarium klassat som cancerframkallande i den högsta riskkategorin (klass 1).
Energin i strålningen beror på våglängden. En kortare våglängd innebär en mer energirik strålning. En lite förenklad bild av hur strålningen påverkar oss är att ju mer energirik strålningen är, desto större är risken för skador.
UVA-strålning är den strålning som är minst energirik. Både från solen och från solarier utgörs den största delen av UV-strålningen av UVA. Solarier har dessutom oftast en högre andel av UVA-strålning än den naturliga solen.
UVA gör pigmentet i huden mörkt. UVA tränger in i hudens djupare skikt. Strålningen får huden att åldras i förtid och kan orsaka hudcancer. UVA-strålning kan också bryta ner D-vitamin i huden.
UVB har våglängder som är kortare än UVA-strålningens och är därmed mer energirik. Ozonskiktet i atmosfären filtrerar bort stora delar av den skadliga delen av UV-strålningen och begränsar mängden UVB-strålning som når jordytan.
UVB-strålningen har även dessa egenskaper:
Det förtjockade hudskiktet hindrar strålningen från att tränga in i vävnaderna. Detta ger ett betydligt bättre UV-skydd än vad den bruna färgen gör ensam.
Solarier har inte exakt samma sammansättning av UVA- och UVB-strålning som solen. Huden utvecklar därmed inte samma naturliga skydd vid solariesolning.
UVC-strålning är mycket energirik. Solens UVC-strålning når inte jordytan eftersom all UVC absorberas av atmosfären. UVC-strålning används till exempel i speciallampor för att döda bakterier.
AVL - Artificial Visible Light
HEVL - High-Energy Visible Light
AVL- Ljuset är det synliga blå ljuset som finns överallt i vår moderna värld. Det kommer från våra mobiltelefoner, datorer, paddor mm
HEVL är ett hög energi ljus som kommer från samma källor.
Båda dessa går under benämningen Blått Ljus.
Det blå ljuset penetrerar huden djupare än både UVA & UVB
På senare år har man börjat undersöka mer om detta ljus, säkerligen i takt med att användandet av mobiler, surfplattor och datorer har ökat. HEV-ljuset är nämligen det blå ljus man får dels vid solandet när man är utomhus och från det ljus som utsänds från LED-tv, dator, surfplattor och mobiler när man är inomhus. Det är så klart inte skadligt att utsättas för detta ibland, men däremot om man gör det flera timmar om dagen.
Utomhus kan även reflekterande ytor så som sand, snö, vatten och glas göra att du utsätts för mer ljus än vad du tror!
Exponering för HEV-ljus påverkar hudens naturliga skyddsbarriär. Ljuset varken bränner huden eller skapar någon rodnad, som annars är fallet med UVB-strålar. Istället går HEV-ljuset djupare ner i huden, likt UVA-strålarna. Strålarna påverkar vår kollagen-, elastin- och hyaluronsyratillförsel negativt och resultatet blir att huden tappar sin smidighet och börjar att åldras i förtid. Dessutom kan ljuset göra att du får en ojämn hudton, pigmenteringar och det har en skadlig verkan på ögats gula fläck.
HEV-ljusexponering kan leda till att huden förlorar sin lyster, blir glåmig och grå På sikt kan det leda till extrem torrhet och inflammationer och rodnader.
När vi sover reparerar kroppen sig själv. Då skapas nya hudceller och huden städar undan sådant den utsatts för under dagen, därav begreppet ”skönhetssömn”. Kroppens förmåga att vila och vakna beror på cirkadiska rytmer, vår inre klocka. Att använda telefonen i sängen under kvällstid kan förvirra detta mönster, du får svårare att somna och det kan i sin tur hämma tillväxten av nya celler. Det har visat sig att HEV-ljuset även kan skada de nya cellerna som försöker att bildas och därmed inte ens ger dem en chans att reparera sig!
Det finns några tillvägagångssätt du kan göra för att minimera din dos av det blå ljuset:
• Undvik onödig exponering. Du kan börja med att begränsa tiden, speciellt på kvällen. Spela spel, läsa på din iPad eller kolla sociala medier kan du göra under dagen – men se till att hålla nere på antalet minuter du spenderar där!
• Använd produkter som ger huden en skyddande barriär. Både Pevonia och Medicalias SPF 30 skyddar mot HEV Ljus. Fyll även på med produkter som till exempel serum med c vitamin som är en kraftfull antioxidant.
• Sätt nattläge på mobiltelefonen. Detta minskar det blåa ljuset och skärmen får en mer gulaktig ton. Detta gör också att du inte är lika pigg när det väl är dags att sova.
• Använd headset när du pratar i mobilen, istället för att hålla telefonen mot örat. Mobilen kommer då längre ifrån dig och du kan ha den i fickan eller väskan medan du pratar.
Det är inte bara negativa sidoeffekter vid exponering av blått ljus, i lagom dos är det faktiskt bra oss!
Daglig exponering av blått ljus, helst från dagsljus, hjälper till att reglera vår kropps sömncykel, förbättrar vårt humör, håller oss varma och kan till och med förbättra minnet.
Vi vet att solljus skadar huden på grund av UV-strålarna. Men UV-ljus utgör endast cirka sju procent av solens strålar. IR-strålningen utgör 54 % av all solstrålning, mestadels IRA vilka penetrerar huden djupare än IRB, IRC, synligt ljus och även UV, ca 50 % av IRA når Demis. IRA levererar energi djupt ner i huden och bidrar till hudens åldrande över tid.
Förra året publicerades en studie* om infraröd strålning, som visade att den skadar huden om man utsätts för IR i kombination med UVB-strålning. Däremot kan IR-strålning vara bra för huden om du enbart får IR-strålning, till exempel på salonger med IR-maskiner. Men om din hud samtidigt bränns av UV så påverkar IR kollagenet i huden på ett skadligt sätt.
Dessutom påverkar överskotts IR-strålning ett antal biokemiska mekanismer, genom att producera reaktiva syreradikaler (ROS) och förändra kollagenbalansen.
Ett överskott av IRA kan alltså orsaka hudirritationer och förändringar som liknande de som orsakas av UV-ljus, det vill säga , inflammation, tidig fotoåldrande och kanske även cancer.
Olika typer av infraröda strålar påverkar huden på olika sätt. Forskning visar att IRA gör mest skada genom att stimulera mitokondrierna att producera fler fria radikaler. IRB och IRC påverkar främst epidermis genom att sakta ner cellförnyelseprocessen.
IR-strålar kommer inte bara från solen, utan också från elektronik så som datorer och från annat som avger värme som tex. varma bad, ugn, hårtork eller element.
Det finns ännu ingen gemensam universell märkning för IR -strålningsskydd.
Olika forskare, dermatologer och företag säger olika saker angående hur vi kan skydda oss mot IR.
Vissa anser att för närvarande inte finns någon kommersiellt tillgänglig specifik kemisk substans eller solskyddsmedel som skyddar mot IRA-strålning och alla ingredienser som skulle kunna ge skydd behöver ännu så länge bevisa sin effektivitet.
Många menar att ett alternativt skydd mot IRA-strålar är att använda sig av krämer som innehåller antioxidanter. Professorer anser att användningen av topiska antioxidanter före exponering för IR-strålning minska skador på huden.
Vissa kosmetikaföretag adderar redan aktiva antioxidanter i sina solskyddsmedel för att bromsa effekten av IR-strålarna, men fler studier är nödvändiga för att helt och hållet bevisa den påstådda effekten menar samma forskare.
Många dermatologer föreslår framför allt att använda antioxidant-rika serum, eftersom antioxidanterna i ett serum kan jobba mer effektivt än de som är utblandade i ett UV-filter. Då är det bättre att kombinera solskyddskrämen med att ha ett antioxidant-serum under och gärna även boosta huden med ett sådant serum över natten. Som tex. Pevonias Hydrating sunscreen SPF 30 med C-Complex under eller Medicalia SPF 30 med Medicalia C - serum med oxyzomer under.
Andra dermatologer menar att ännu så länge är fysikaliska solkskyddsfilter det bästa skyddet mot IR. Fysiska blockerare reflekterar IR så som en skottsäker väst.
En annan förebyggande åtgärd är att inta antioxidanter oralt. ISRN Dermatology har publicerat studier som visar att orala antioxidanter potentiellt kan bromsa skador som orsakats av solstrålning.
Antioxidanter definieras som naturliga ämnen som skyddar cellerna i kroppen mot så kallade fria syreradikaler och sänker hastigheten på oxidationen i kroppens celler.
När vår kropp förbränner syre producerar den ämnen som kallas fria radikaler. En viss mängd av dessa ämnen är inte skadlig. De används bland annat av vita blodkroppar för att döda bakterier och vissa celler.
Fria radikaler och oxidation är en naturlig process i kroppen, men kan också få förödande konsekvenser. Om det blir för många fria radikaler och kroppen utsätts för oxidativ stress kan det skada våra celler, däribland arvsmassan (DNA).
Vi kan få ett överskott av fria radikaler i kroppen vid stress, infektioner, strålning, solning och till och med av tobaksrök. Studier visar även att fria radikaler kan påverka åldringsprocessen. Det är därför nödvändigt med antioxidanter för att motverka dessa processer. Detta sker genom att antioxidanterna oxideras för att skydda andra molekyler.
Det finns en rad olika typer och grupper av antioxidanter. Bland de kemiska ämnen som räknas som antioxidanter hittar vi vitaminer, karotenoider, peptider, fenoler, enzymer och proteiner. Några antioxidanter producerar till och med kroppen själv – såsom bilirubin, urinsyra, katalas, glutationperoxidas (GPx), liponsyra och superoxiddismutas (SOD).
Även om några antioxidanter produceras i kroppen så finns det andra antioxidanter som vi måste få i oss genom maten. Antocyaniner är särskilt verkningsfulla antioxidanter och är det växtfärgämne som gör så att växterna får sin färg. En kost som är rik på bland annat gröna, gula, röda, svarta och blå frukter och grönsaker kan således ge tillräcklig mängd antioxidanter.
Antioxidanter finns bland annat i:
Tre personliga favoriter på solskydd
Lycka till i val av solskydd!
